Ränteavdrag på bolån

ränteavdrag på bolånRänteavdraget innebär att 30% av den totala räntekostnaden kan dras av som skattereduktion på inkomstdeklarationen. Dras större belopp av än 100 000 kr gäller att reduktionen får ske med 21%. Något övre tak finns inte gällande belopp på ränteavdraget.

Samma ränteavdrag för samtliga lån

När ränteavdraget nämns är det i första hand i samband med bolån. De största avdragen sker även just på räntekostnader som uppstått via dessa lån. Men ränteavdraget gäller samtliga räntekostnader som är knutna till lån. Detta oavsett om det exempelvis är snabblån, kreditkort, privatlån eller bolån. (Läs mer om de olika låntyperna på Sverigekredit)

Däremot går det inte att göra ränteavdrag för CSN-lån. Detta eftersom dessa lån redan från början är betydligt mer fördelaktigt än andra låneformer.

Ränta som läggs på skulden under löptiden kan inte heller dras av genom ränteavdraget. Detta sker exempelvis med kapitalfrigöringskredit. I detta fall kan ränteavdrag ske för det år som räntan betalas vilket är samma år som lånet helt återbetalas.

Även vissa ränteersättningar

Ränteavdraget gäller främst räntekostnader som uppstår vid lån. Men avdraget får även ske på enstaka avgifter. Ett exempel är ränteskillnadsersättning som är avdragsgill. Däremot är varken uppläggningsavgift eller aviavgift avdragsgill.

Storlek på avdrag

Skattereduktion på underskott på kapital (där ränteavdraget ingår) sker på 30% så länge som underskottet maximalt är 100 000 kr. Därefter sänks procentsatsen till 21%. Det finns alltså ingen övre gräns för hur stort ränteavdrag som totalt får ske. I statistik från SCB går det exempelvis att se att 16 personer genomförde ränteavdrag på över en miljon år 2013. Detta är däremot mycket ovanligt.

Ränteavdraget sker oftast automatiskt

Alla långivare i Sverige skickar automatiskt in kontrolluppgifter till Skatteverket. Samma uppgifter skickas även ut som kontrolluppgifter till låntagaren. Därmed behöver du själv aldrig ange hur stora ränteutgifter du har haft. I likhet med de flesta skattereduktioner sker alltså insamling av uppgifter automatiskt av Skatteverket och avdraget genomförs sedan på deklarationen.

Det är även möjligt att begära avdrag för ränteutgifter som man inte fått kontrolluppgifter på. I detta fall har alltså inte långivaren skickat in uppgifterna till Skatteverket. I inkomstdeklarationen ska då långivarens namn lämnas, exempelvis under Övriga uppgifter. Är det en privatperson som lånat ut pengarna är det enklast att ange personnummer.

I vissa fall betalas förskottsränta. Med det menas att räntan betalas för en framtida period. Det kan exempelvis vara att du betalar räntan för jan-feb-mars 2018 redan i slutet av 2017. I detta fall får enbart ränteavdrag genomföras på den räntekostnad som är knuten till perioden fram till sista januari 2018. Gäller inbetalningen för flera år får resterande belopp dras av under de kommande åren. Detta då med ett lika stort belopp vare år.

Kan fördelas mellan betalningsansvariga

I det fall som två personer har ett gemensamt lån sker avdraget automatiskt med 50% på varje person. Det finns däremot möjlighet att fördela ränteavdraget annorlunda. De som vill göra detta genomför ändringen på inkomstdeklarationen. Kom ihåg att bägge parter (både den som minskar och den som ökar sitt ränteavdrag) måste göra dessa förändringar.

Det går även att kontakta banken i förväg och be dem fördela ränteavdraget enligt önskemål. Det kommer då att anges i de uppgifter som banken lämnar till Skatteverket

Orsaken att ränteavdraget i vissa fall bör fördelas på ett annat sätt är att det kan vara mer ekonomiskt fördelaktigt. Detta inte minst om en person har betalat låg skatt och därmed har lägre belopp att göra avdrag på.

Krav för att kunna få ränteavdrag:

  • Måste finnas skatt att reducera – Det grundläggande för alla skattereduktioner är att personen som vill göra avdrag har betalat skatt. Det som sker med bland annat ränteavdraget är att den summa skatt som personen ska betala minskas. Hur stort avdrag som därmed kan ske beror på hur stort belopp som betalats in i skatt under det taxeringsåret som ränteavdraget avser.
  • Räntan måste vara betald – För att avdraget ska få ske måste räntan vara betald under det taxeringsår som avdrag ska ske.
  • Måste vara betalningsansvarig – Avdrag kan enbart ske av en person som är betalningsansvarig på ett lån. Är det flera personer som är betalningsansvariga på samma lån kan dessa fördela ränteavdraget utifrån eget tycke mellan sig. Detta exempelvis om det finns medsökande till ett lån.
  • Andra skattereduktioner kommer före – Då ränteavdraget är en skattereduktion påverkas den reducerande summan även av om privatpersonen har andra skattereduktioner. Avdragen sker nämligen i en specifik turordning. Det betyder att skattereduktion sker efter turordningen så länge det finns skatt att reducera bort.

Turordningen är följande:

  1. Reduktion för fastighetsavgift för pensionärer
  2. Reduktion för sjöinkomst
  3. Reduktion för allmän pensionsavgift
  4. Reduktion för arbetsinkomst, vilket ofta kallas för jobbskatteavdrag
  5. Reduktion för underskott av kapital (där ränteavdraget ingår)
  6. Reduktion för RUT & ROT
  7. Reduktion för förnybar el

För ytterst få kan alltså möjligheten att få ränteavdrag försvinna om de även har skattereduktion på någon av de punkterna som ligger före ränteavdraget i prioriteringslistan. Detta är däremot mycket ovanligt.

Varför finns ränteavdraget?

Ränteavdraget infördes för att ge människor större möjlighet att låna och därigenom kunna äga sin egen bostad. Det skulle därmed även indirekt påverka viljan att bygga bostäder. Från början var avdraget på 50%.

Det har sedan, vid ett flertal tillfällen, varit en starkt debatterad politisk fråga. Avdraget sänktes i och med en skattereform som genomfördes 1990/1991 och har sedan dess varit 30%.

Med höjda bostadspriser och större bolåneskulder har frågan blivit allt mer aktuell. Flera politiker anser att ränteavdraget borde fasas bort för att därigenom minska viljan att låna lika stora belopp. Något beslut i frågan har däremot inte ännu tagits.